lite vilse?

utanför fönstret står palmerna högt och mäktigt. det är varmt och vi har utsikt ner till stranden. man hör folk som spelar ukulele överallt och alla har riktiga hawaii-skjortor och blomhalsband. vågorna är härliga och surfare syns så långt ögat når. hawaii är paradiset man alltid har drömt om... eller?
jag har faktiskt ingen aning. istället för att vara framme i drömmen är vi fast i houston några timmar till.

vi åkte från mig runt 04.30 på morgonen på fredagen. hade packat hela natten och fixat med de sista grejerna så var lagomt trött men pepp på att få komma iväg.
åkte till arlanda, åkte därifrån och ungefär åtta timmar senare landade vi i allas älskade amerika. vi var stressade eftersom vi hade ungefär 1,5h på oss att hämta ut bagaget, checka in bagaget och gå igenom alla spärrar.
men redan vid första spärren började problemen. killen som kolla passet började ställa typ 20 frågor. "varför är du här?" "hur mycket pengar har du med dig?" "vad jobbar du med hemma?" "hur kan du fått ledigt i tre månader?" "hur ska du bo här?" etc etc.
tydligen skulle tjejen framför mig till samma ställe och eftersom jag inte visste vem det var, skickade han mig vidare till en förhörssal. misstänksamheten flödar.
väl i förhörssalen frågade en ny kille mig i stort sätt samma frågor. kollade min plånbok (skulle inte förvåna mig om de fixat så de ser allt jag köper med mitt kort). blev släppt därifrån men maddis var kvar där inne så jag fick vänta på henne. sen var det bara att springa och hitta banden väskorna skulle komma på. vi hade missat det för länge sen så våra väskor stog övergivna och väntade på en räddande ängel. tog våra väskor och sprang vidare mot väskkontrollen.
där väntade 500 frågor igen och att dom gick igenom ens bagage. maddis väska rotade dom igenom rätt duktigt medan han som pratade med mig bara öppnade min, lyfte på nån grej och sen var nöjd.
sprang iallafall för att checka in väskorna men då sa de att vi redan missat planet. fick ombokade biljetter till ett flyg som skulle gå 24h senare. alltså, döda 24 timmar på newark airport där alla redan hatade oss och att ligga på golvet där var inte jättelockande.
maddis pratade med lena (hennes mamma) och hon hade pratat med flygbolaget och fixat oss ett plan till houston där vi skulle bli tvugna att sova över och sen få ta ett plan därifrån till honolulu morgonen efter. men det kändes bättre. komma lite närmare iallafall och bara få komma bort från newark.
vi sätter oss på planet mot houston, sover lite kort på planet och landar smärtfritt.
sover på ett hotell på flygplatsen och går upp tidigt för att checka in i tid. får reda på att planet är försenat. sju timmar.
hur kunde jag trott något annat? självklart är det försenat! iallafall gjorde vi oss av med storväskorna och sitter nu vid ett fik där vi tattar trådlöst internet från nå vip-ställe. om 4,5 h åker vi antagligen (inte) mot hawaii.
det är iallafall verkligheten just nu. om allt går som det ska är vi på honolulu om kanske 12 timmar men efter allt som hänt, är det inget jag räknar med.