lite vilse?

håret är tovigt och jag vill inte vill inte vill inte sätta mig och plugga körkortsteori. ännu mindre vill jag ner till körskolan och sitta där. jag har inga kontanter till buss ändå och kommer antagligen inte sitta där länge.
just därför drar jag ut på allt så mycket som möjligt. det tar ungefär fem minuter att kolla myntfacket i plånboken och att klä på sig tar ungefär femton minuter trots att jag vet vad jag ska ha på mig. allt är i tvätten så har inte jättemycket att välja mellan.

men nu. nu är jag snart klar. nu är det bara att vänta på bussen och ta tjuren i hornen. eller nått...

Juno: Also, I think I’m in love with you.
Bleeker: You mean as friends?
Juno: No, I mean for real. Cause you're like the coolest person I’ve ever met. And you don’t even have to try.
Bleeker: I try really hard, actually…
Juno: You’re like naturally smart. And you're not like everyone else. You don't stare at my stomach all the time, you look at my face and every time I see you, the baby starts kicking super hard.
Bleeker: It does? Wizard!
Juno: I think it’s because my heart starts pounding every time I see you.
Bleeker: Mine too.
Juno: That's all i could ask for. You're golden, man.

det händer alldeles för mycket skit i världen. då är det fint att få ett vykort dumpat ner i postlådan som rest hela vägen från istanbul. tack

jag är trött och bekymdrad och tänkte precis börja borsta tänderna när telefonen klinka till

"film ikväll?"

så kanske blir kudden utbytt mot harry potter på en liten tv och drömmar utbytta mot en kopp te.

jag bangar inte. sova kan jag göra imorgon

vi tränger ihop oss alldeles för många i din familjs lilla tv-rum. alla viskar för att inte väcka din familj men när dörren stängs kan någon inte längre hålla sig för skratt. vi plockar fram alla filmer du har och försöker komma överrens om vilken film vi ska ta, men det spelar inte så stor roll. vi har hela natten på oss.
i ett hav av täcken, kuddar och filtar breder vi ut oss på soffor och madrasser. alla trängs lite för att få den bästa platsen som är i hörnet. den nya killen får den, men det spelar inte så stor roll. han förtjänar den.
jag hör någon tugga på popcorn och längst bak har någon somnat. från projektorn spelas en action-rulle och jag tänker att det var alldeles för länge sen vi var tillsammans allihopa. trots att filmen inte alls är sorglig rinner en tår ner för min kind och kanske någon ser, men det spelar inte så stor roll. det är en lycklig tår.
när solen går upp har nästan alla somnat till och vid tio-tiden hör man någon tacka för sig och gå hem.
det gör inget. vi ses snart igen.


jag saknar det

här kommer några av mina favoritbilder från annas kamera. har försökt välja de som hon inte lagt upp på facebook redan men vissa vill jag helt enkelt ladda upp trots allt (:

 

bilderna räcker inte långt för att ens börja förklara hur vi haft det och kunde jag, hade jag fyllt hela världen med våra bilder. men det här är iallafall en början. några av alla människor vi träffat är med och jag älskar varenda detalj, varenda minne, varenda hörn.

detta var alltså bilder från annas kamera. jag har ungefär 1400 bilder till från mina leksaker att gå igenom ;)