lite vilse?

jag är dålig på att blogga (haha skrev packa först pga att jag packat hela kvällen) men eftersom detta är min vardag nu känns det inte som att jag har något att blogga om.

helgen har varit bra, i fredags packade vi ihop grejer för att kunna övernatta på andra sidan ön.
ungefär klockan nio stog vi utanför stns byggnad jag, aquila, zack, carson, sanna, mimmi och brendon. anthony och ryan kom och plockade upp oss och vi trängdes lite fint med gitarrer och trummor i baken av hans truck.
i lite mer än en timmes bilfärd satt vi och frös lite smått, blåste bort lite mer och pratade om random händelser i våra liv.
tillslut kom vi fram till det som tydligen var vårat mål, botanical gardens. vi lassade av allt och började traska.

genom en port, uppför en backe, ner för en backe och sen genom någon till gate. trots att det var kolsvart förstod man att det var ett guldställe vi var på.
blev upphämtade vid sista porten och tog oss på en rätt galen biltur genom parken.
anledningen till varför vi var där, var för att fira härliga paytens födelsedag. väl framme satt folk utspridda runt en eld och hade det mysigt.
ungefär en gång i halvtimmen åkte säkerhetsvakten förbi och då frös allt. mitt i ackordet på gitarren, mitt i galnaste danssteget eller kanske mitt i ett försök att stå på händer frös vi som till is. vet inte om det var för att det skulle se roligt ut, för att skrämma vakten lite eller bara för att han inte skulle kunna komma och säga att vi var för aktiva.

iallafall ställde vi oss i en stor ring allihopa för att sjunga en av paytens favoritlåt på svenska och utropa hurra. sen delade vi upp oss tre och tre för att leka hide and seek i mörkret.
jag, mimmi och linn tog varandra i händerna och sprang upp mot bergen. eller okej. inte riktigt. men vi sprang i den riktningen.
en bit bort hittade vi det mest perfekta trädet någonsin. i mörkret kunde man inte se vad som fanns under det men när man väl krypit under alla grenar och kollade upp mot himlen såg man hur grenarna skapade det mest fantastiska mönstret. där satt vi iallafall i skuggan och filosoferade och delade tankar. varje gång luke, johanna eller brendon gick förbi (sökarna) blev vi knäpptysta och fnissade lätt när vi inte blev upptäckta.
tillslut blev vi ju iallafall det, men vi brydde oss inte så värst utan satt kvar och fortsatte där vi slutat.
anthony som tydligen somnat under ett träd en bit bort joinade oss och efter ett tag gick vi tillbaka till de andra.
på filtar satt vi och pratade om roliga och småsöta traditioner vi har i våra familjer. allt från hur man säger godnatt till sin mamma till hur man dansar galet i köket.

runt ett tiden kände vi oss redo att packa ihop oss i trucken och åka tillbaka till wahiawa. jag, linn och luke gömde oss under en sovsäck för att hålla värmen då vi åkte på flaket. varje gång gatlyktorna inte lös en i ögonen kunde man se hur stjärnorna visade sig. fantastiskt vackert.

väl tillbaka var grinden låst men genom magi fast på riktigt, löste vi det problemet.
jag, michaela och luke som var hungriga försökte gå genom mcdonalds drive through vilket de inte tillät oss göra. alltså blev det att hämta truck och sen stå i kö en mindre evighet för att få våra cheeseburgare.
blev iallafall mättad och sov gott hela natten.

på onsdag åker jag till ön kauai. det kommer bli fett.
men nu börjar sirener låta utanför fönstret vilket är ett tecken på att det är dags att sova.
puss